Mitt i rummet finns en stol och ett bord. På bordet står en liten kamera bakom en skalmodell av en ännu mindre gubbe som sitter vid ett bord och tittar på en videoskärm.
På väggen framför denna konstellation möter en videoprojektion som i realtid visar vad den lilla bordskameran filmar.
Det förefaller först som om The Viewer leker med frånvaro och närvaro, med den tomma stolen vid bordet och videoprojektionens sittande man. Men när jag sätter mig på den tomma stolen upptäcker jag att den lilla monitorn visar hur jag sitter där. Jag är själv föremål för en annan övervakningskamera. Min vilja att se gör mig till objekt.

Håkan Nilsson SvD, 3 november 2011